Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Busstrafik

Det är helt uppenbart att spårvägens värsta konkurrent är busstrafik. Det framgår tydligt av dokumenten. 

Vad kommer att hända med stads- och regionbussarna som nu har fördel av  Lundalänken? Om man letar efter svar i dokumenten blir det intressant.

Ramprogram Ideon och Pålsjö företagsområde. Stadsbyggnadskontoret 2010-04-08

Ramprogrammet är daterat tretton månader för den 'banbrytande' förstudien SPÅRVÄG LUND C TILL ESS och är en produkt signerad Stadsarkitektkontoret. (Trivector nämns överhuvudtaget inte i detta arbetet.) Här följer ett utdrag från sid. 17 som visar att man vid denna tidpunkt var inställd på att busstrafiken skulle få vara kvar på Lundalänken:

Även med en utbyggd spårvägstrafik kommer busstrafiken ha en stor betydelse för kollektivtrafikutbudet i Ideon/Pålsjö, bland annat till Malmö, Södra Sandby och Staffanstorp. I dagsläget har Ideon/Pålsjö mycket goda bussförbindelser med dessa orter. Regionbusslinjerna 169, 170 och 171 trafikerar Malmö med mycket hög turtäthet. Till detta kommer Regionbuss 166 som går med hög turtäthet mellan Södra Sandby och Staffanstorp. Stadsbusslinjerna 20 och 21 kompletterar utbudet och tillsammans med de regionala linjerna går det en buss mellan Lund C och Ideon/Pålsjö oftare än var 5:e minut.

Linje 20, 21, 166 och 169 trafikerar Lundalänken och kör alltså på Sölvegatan. Även efter att spårvägen är på plats förväntas det finnas ett stort resandeunderlag för de regionala linjerna, varför de kommer gå kvar i samma stråk. Linje 20 och 21 ersätts dock av spårvagnarna.

Linje 170 och 171 går i stråket John Ericssons väg - Ole Römers väg - Scheelevägen. Även dessa kommer ha ett starkt resandeunderlag efter spårvägsinförandet och förväntas finnas kvar i samma stråk som idag.

Lundalänken

Den framtida stommen i kollektivtrafiken är spårvägen, som matar resenärer från tågen vid Lund C (och på sikt också från Dalby, östra Skåne, och Staffanstorp). 

Lundalänken som går genom området, och i dag trafikeras med buss, är byggd med framtida spårvägstrafik i åtanke. Kommunen planerar en första spårvägsetapp Lund C - ESS via Ideon- Pålsjö, och siktet är inställt på trafikstart 2014. Finansieringen av infrastrukturen är dock ännu inte löst.

Spårvagnarna förväntas inledningsvis gå ca var 10:e minut i rusningstid. Parallellt med detta kommer bussar att köra på länken, vilket innebär att det kommer avgå en buss eller spårvagn ungefär var 3-4:e minut i vardera riktning. Med tiden kommer spårvägstrafiken att förtätas ytterligare.

Utbyggnad av spårvägar är mycket kostsamma projekt, och för att få största möjliga nytta av investeringen ska trafiken och dess resenärer ges bästa möjliga förutsättningar att ta sig fram på ett snabbt och attraktivt sätt. Lutningarna bör därför vara små – särskilt vid hållplatserna – och kurvradierna stora. Spårvägen ska i huvudsak gå på egen bana, utan att trängas med biltrafik, och antalet korsningar med annan trafik bör minimeras.

 Ett år senare har man tänkt om:

 Förstudie Spårväg Lund C till ESS - ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken. Förslagshandling 2011-05-02

Det är nu som spårvägsprojektet dras igång allvar, och nu är det en helt annan kaliber på utredningsguppen. I styrgruppen sitter nu bl.a. trafikplanechef Christian Rydén och gatuchef Håkan Lockby. Trivector  deltar med en sex man stark delegation. Skrivningen är till en början ganska försiktig, se utdrag sid. 27:

Samspel mellan spårvagns- och busstrafik

Införandet av spårväg är ett sätt att tillmötesgå målen om en attraktiv kollektivtrafik med tillräckligt hög kapacitet och en god stadsmiljö, utan orimliga intrång och störningar för boende och verksamheter. Samtidigt kan man konstatera att spårvägstrafik inte kommer att kunna ersätta all busstrafik i stråket, och därför innehåller utredningsalternativet såväl spårvagns- som busstrafik.

Därmed inte sagt att spårvagnar och bussar måste köra på en gemensam bana. Det är förvisso tekniskt möjligt och kan också bidra till en tydligare kollektivtrafikstruktur, men det finns ett antal skäl till att ändå eftersträva helt separerad spårväg: 

Spårslitaget ökar med busstrafik på spårvägen, vilket ger väsentligt högre anläggnings- och underhållskostnader.

Med bussar i spårvägsspåren är man i princip begränsad till asfalt eller betong som markbeläggning. Utmed en helt separerad spårväg är materialvalet betydligt friare, till exempel blir det möjligt att ha spåren i gräsmatta.

Bussbana kräver något större utrymme i gaturummet än spårväg.

Spårvagnar och bussar har olika instegshöjd, vilket gör att det är svårt att skapa optimal tillgänglighet med plant insteg för båda trafikslagen vid gemensamma hållplatslägen.

Är det någon som blir imponerad av listan? Som om det inte i grund och botten är rena obetydligheter i sammanhanget. 

Det finns säkert också estetiska motiv - även om det inte sägs rent ut -  för att inte vilja beblanda spårvägen med busstrafik. Man skriver vidare:

På större delen av sträckan, mellan Universitetssjukhuset och Lund NE/Brunnshög/ESS, finns goda förutsättningar för att skapa ett helt separerat spårvägsstråk på Lundalänken. Detta kräver att busstrafik som idag går på Lundalänken norr om Universitetssjukhuset måste läggas om i andra gator. En studie som Lunds kommun för närvarande genomför tillsammans med Skånetrafiken visar att det finns alternativa sträckningar för busstrafiken som kan anses acceptabla, men exakt vilka gator det handlar om får vara föremål för fortsatt utredning. Studien visar att, genom att förändra linjestrukturen i busstrafiken mellan Malmö och östra Lund samt förändra linjesträckningar för några ytterligare linjer (främst busstrafiken till och från Södra Sandby), är det möjligt att bibehålla attraktiva restider med buss även om Lundalänken till större delen stängs för busstrafik.

På den centrala delen av Lundalänken, mellan Lund C och Universitetssjukhuset, är det dock sannolikt bäst med en lösning där bussar och spårvagnar samlas i ett gemensamt kollektivtrafikstråk. Dels kan alla busslinjer som trafikerar denna centrala sträcka då dra nytta av den förbättrade framkomligheten som en fullt utbyggd spårväg innebär, dels undviker man att utsätta fler gator för exempelvis de bullerstörningar som busstrafiken kan medföra.

I förstudien förutsätts därför att spårvagnar och bussar går på gemensam bana mellan Lund C och Universitetssjukhuset, medan helt separerad spårväg förutsätts på övriga sträckan mellan Universitetssjukhuset och Lund NE/Brunnshög/ESS. Inga hållplatser förutsätts samtrafikeras av spårvagnar och bussar, det vill säga att på terminalerna vid Lund C och Universitetssjukhuset kommer det att finnas separata spårvagnshållplatser.

Detta är den troligaste trafikeringsprincipen som det ser ut just nu, men det är möjligt att upplägget justeras när planeringen går vidare i mer detaljerade skeden.

Hög framkomlighet

Utgångspunkten är också att spårvägen utmed hela sträckan från Lund C till ESS ges helt eget utrymme och prioritet gentemot övrig trafik. Framkomligheten påverkar direkt både punktligheten och restiden, och indirekt även bilden av en god kollektivtrafik. Egen bana och hög trafikprioritet skapar också bättre förutsättningar för en god trafiksäkerhet kring spårvägen, med jämnare hastighet och mindre ryckig körning.

Utbyggnadsmöjligheter

Spårväg mellan Lund C och ESS är första etappen i ett tänkt framtida spårvägssystem i och kring Lund. Med en förgrening norr om hållplats Solbjersvägen (nuvarande hållplats Brunnshög Centrum) kan en framtida spårvägsutbyggnad till Dalby förverkligas. I Dalby skulle spårvägen då anknyta till den planerade järnvägsstationen på Simrishamnsbanan. 

Ytterligare utveckling av systemet skulle kunna ske genom förlängning från Lund C till södra Lund och vidaretillStaffanstorp.

På längre sikt kan det också finnas anledning att fundera på förgreningar mot exempelvis Södra Sandby och Bjärred.

Temat busstrafik är ingalunda uttömt med detta.  Spårvägens exklusivitet och prioritet mm återkommer vi till.

 


 


 


 

h