Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Kontorsrevolutionen

Men först ska vi fråga oss: Är 2 500 påstigande i maxtimmen på spårvagnarna i vid Lund C  ett realistiskt antagande (Kollektivtrafiknämnden)

Vi ska angripa frågan genom att i ett första steg utgå från vad som står om utbyggnadstaken i Fördjupning av översiktsplanen för Lund NE/ Brunnshög.

På sid 33 anges utbyggnadstakten för verksamheter  till 15 000 kvm BTA/år, dvs 225 000 kvm BTA år 2030 respektive 500.000 kvm BTA år 2050.

 Några siffror för jämförelse:

Ideon Science Park: 120 000 kvm , 330 företag, 2.500 anställda. Karta över Ideon

Medicon Village:  80 000 kvm (varav 30 000 kvm laboratorier,) 850 arbetsplatser

Brunnshög som verksamhetsområde planeras alltså att bli fyra gånger så stort som vad Ideon Science Park är idag (exklusive Medicon Village).

Samma sysselsättningstäthet på Brunnshög som på Ideon (48 kvm/person) innebär 4.500 sysselsatta år 2030, 10.000 sysselsatta fullt utbyggt år 2050. De 30 000 – 40 000 tillkommande arbetsplatser som stipuleras vara dimensionerande för spårvägen är helt uppenbart våldsamt uppblåsta  med tanke på vad utbyggnadsprogrammet anger.

Vi är medvetna om kommunens intentioner att förtäta Ideon och Pålsjö företagsområde, Ramprogram 2010-04-08. Men trots idog läsning har vi inte funnit några kvantifieringar som grund för antaganden om den framtida ökningen av sysselsättningen innanför E22:an.

Antal bussresenärer från Lund C  som idag kan överföras till spårväg anges till 300 i maxtimmen, enligt Vectura (rev.), som alltså antas växa till 2 500 enligt Kollektivtrafiknämnden.

Frågan är hur många fler resor i maxtimmen som ubyggnaden av Brunnshög genererar. Innan vi diskuterar färdmedelsval (andel som tar spårvagn från Lund C) ska vi ta upp en annan fråga som inte alls berörs i någon av texterna om spårvägsprojekets framtidsrelevans, nämligen resornas fördelning över dygnet. Den senaste trafikräkning som gjorts på Lundalänken visar att 11% av resorna sker i maxtimmen, långt ifrån de 30-40% som Kollektivtrafiknämnden anger som dimensionerande. Det är siffror som måhända var giltiga i ett strikt klockreglerat industrisamhälle men som vi nu har lämnat bakom oss.

Kontorsrevolutionen

Den tekniska utvecklingen har tagit oss till en punkt där vi kan jobba frikopplade från fasta arbetsplatser och kontorslandskap. Fysiska möten kan dessutom ersättas av virtuella. Hur påverkar det utformningen av våra arbetsplatser framöver?

Med hjälp av dagens kommunikationsteknik och tillgänglighet på information tack vare molntjänster kan medarbetare befinna sig var som helst och ändå arbeta. Denna flexibilitet ger förstås medarbetarna stora fördelar när det kommer till att få ihop det berömda livspusslet. Konsekvensen är dock att kontoren blir mer och mer glesbefolkade.

Studier visa att kontorens beläggningsgrad bara uppgår till drygt 40 % under en dag.

Det är en sensationell siffra som självfallet har återverkningar för kalkyler om antalet resenärer i maxtimmen som baseras på antalet anställda utan att beakta beläggningsgraden, dvs de anställdas faktiska mobilitet i tid och rum. 

Flexibiliteten kring arbetet kommer med största sannolikhet att öka, inte minst för att människor trivs med att kunna välja själva. Vi vill inte vara fast förankrade vid ett visst skrivbord. Vi vill kunna jobba hemifrån, på det lokala caféet, under flygresan eller från hotellrummet. En grundförutsättning för utvecklingen är förstås att tekniken fungerar och stödjer distansarbetet.

54 % av den globala arbetsstyrkan menar att de är mer produktiva när de jobbar någon annanstans än på kontoret.

Mötet mellan människor är smörjmedlet i den kreativa tankeekonomin. Detta slås fast i rapporten ”Kontorsrevolutionen”.

Tekniken upplevs inte längre som ett hinder. 3 av 4 menar att videokonferenslösningar är lätt att använda. I Sverige och Norge väger miljöargumenten tungt för användande, men i Finland är det de ekonomiska fördelarna.

Tekniken har utvecklats snabbt och möjliggör numera möten på distans, vilket minskar resandet och därmed även miljöpåverkan. Sinnebilden för virtuella möten har länge varit dålig uppkoppling och hackande videolänkar. Nu är det dags att släppa dessa föreställningar. Redan idag finns produkter och tjänster som tar det virtuella mötet till nya nivåer.

Men i vilken utsträckning kan vi skära ner på traditionella möten där alla deltagare befinner sig i samma lokal? Det värdefulla i fysiska möten kommer nämligen att kvarstå. Den energi som till exempel uppstår när vi springer på varandra spontant på kontoret måste därför understödjas. Hur gör det på bästa sätt? Behöver vi helt enkelt uppdatera vår syn på utformningen av kontorsmiljöer?

2008 var 32% av de svenska cheferna kvinnor. 2033 beräknas hälften av våra ledare vara kvinnor. Därmed kommer ledarskapet att förändras och denna förändring kommer att led till andra förhållningssätt till organisation, ledarskap, lokaler och arbetstid. Texten är hämtad från Kontorsrevolutionen - visioner för arbetslivet

En annan trend som på lite sikt kan komma att påverka resandet, globalt och lokalt är:

MOOC - gigantiska studiecirklar på nätet

Vilken effekt kan MOOC  förväntas ha för studenternas mobilitet och universitens och högskolors tids- och rumsanvändning?

En introduktion till frågan ger detta 20-minuters program från Vetandets värld, sändes 6 november 2013. Klicka länken ovan. Länken leder till en artikel än mer drastisk i sin framtidsvision:

Billiga nätkurser hotar svenska högskolor