Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Prognos för Spårvägens kapacitetsbehov

Vi ska här granska de prognoser som ligger till grund för dimensioneringen av spårvägen mellan Lund C och ESS. 

Ett nyckeldokument  är en studie som  Vectura Consultning AB har utfört på uppdrag av Spårvagnar i Skåne. Det är daterat 2013-03-25.

Trafikekonomi spårvagn Lund C till Lund ESS.

Arbetets undertitel är "Kostnader och intäkter för trafikdriften". Det är för att lösa den uppgiften som man behöver har en uppfattning om resandeomfattningen på länken.

Beräkningarnas nuläge anges vara 2010. Vi den tidpunkten antas att det antal resor som kan överföras till spårvägstrafiken ha varit cirka 3 500 per dygn. Man kan ställa sig frågande till varför just 2010 när Citytunneln öppnade för trafik först den 12 december det året. 

I figuren ovan visas hur dessa fördelar sig över dygnet. Diagrammet baseras på Skånetrafikens resanderäkning för linje 166 och 169 från år 2006 samt på räkningar under 2010 vid hållplatsen BMC, som ligger mellan universitetssjukhuset och LTH. På morgonen är det flest resor från centralen och på eftermiddagen mot centralen. Ett stort antal resenärer reser till respektive från de stora arbets- och utbildningsområdena universitetssjukhuset, universitetet, Ideon och Brunnshög. Andelen resor under den mest belastade timmen är ca 13,5 %.


  

Man måste läsa kartan rätt. Sifferuppgifter med rödaktig bakgrund är nya boende och ytterligare arbetsplatser i fas 2, dvs mellan 2030 och 2050.

Sammanfattning

För området kring Lundalänken beräknas antalet boende mellan 2010 och 2030 öka med 6000 och antalet arbetsplatser med 22 000, dvs totalt med 28 000. Bilden visar att hela ökningen av antalet boende sker på Brunnshög. Det gäller också för arbetsplatserna. Undantag Ideon med 3000 nya arbetsplatser före 2030.

För fas 2 räknar man med 3 400 nya boende år 2050 och ytterligare 16- 18 000 fler arbetsplatser, se ruta Fas 2 2050 ovan.

inklusive Ideon blir totalsiffran 47 400 - 49 400 för ökningen mellan 2010 och 2050. Mellan 2010 och 2017 anges ökningen till 12 000. Hur ska man förstå detta?

Det märkliga är att ca 4 månader före Vecturas studie har Stadsbyggnadskontoret gjort en betydligt försiktigare bedömning i sin fördjupning av översiktsplanen för Lund NE/Brunnshög.Fördjupningens formella planförslag

har ett 20-årigt perspektiv och siktar framåt till år 2030. Fram till dess bedöms ca hälften av den totala utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög ha tillkommit. Utbyggnaden möjliggör för ca 12 000 - 18 000 boende, studerande och arbetande i stadsdelen.

Hur ska man tolka denna förbluffande stora diskrepans?