Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Historisk tillbakablick baserad på artiklar hämtade från Sydsvenskan.


Publicerad 19 januari 2009. Text: Ingrid Nathéll 

LUND. Trafikkaos råder redan idag. En utbyggnad av Brunnshög innebär ytterligare 20 000 anställda och 700 boende – då är det spårtrafik som gäller. 

Lundalänken finns som separat gata genom lasarettsområdet. Där kör i dag bussar. När Länken var klar 2003 var den byggd för att kunna göras om för spårburen trafik.

Vad som däremot inte är klart är sträckan från stationen till lasarettet. 

I den preliminära planering som nu pågår handlar det om att dra spårvagnsspår snett över Clemenstorget och i Laurentii­gatan. Det återstår troligen ganska omfattande diskussioner om detaljerna. 

– Den diskussionen och mycket annat brådskar. Jag är övertygad om att spårvagn är den bästa lösningen för att klara trafiken till den expansion som väntar i nordöstra Lund både med och utan ESS, säger tekniska nämndens ordförande Tomas Avenborg (M). 

Vad som också är bråttom är att planera för finansiering och vem som ska äga och driva spårvagnstrafiken. 

Det finns flera scenarier men att Skånetrafiken finns med, inte minst som finansiär, torde vara helt nödvändigt. Också staten måste vara med och bidra ekonomiskt. 

Främsta skälet till att välja spårvagn är kapaciteten. Lunds stadsbussar har 25 sittplatser. En 40 meter lång spårvagn har plats för 90 sittande och 110 stående. Fler vagnar kan kopplas på och dubbelt så många kan åka. Byggs Lundalänken ut till Dalby blir det större turtäthet. 

Dalby finns med i en andra etapp och är beroende av koppling till Simrishamnsbanan. 

Första etappen är från Lunds station till Brunnshög. Det är samma sträckning som bussarna nu har med undantag för det eventuella stickspåret till ESS. Med spårvagn var tionde minut ersätts busslinjerna 20 och 21 medan övriga bussar fortsätter köra. Bussresenärer från andra orter slipper därmed byta till spårvagn. 

På Laurentiigatan och Bredgatan förbi Allhelgonakyrkan planeras för separata körfält för att spårvagnarna inte ska fastna i bilköer. 

I en framtid kan spårvagnsnätet byggas ut till Staffanstorp, Södra Sandby, Bjärred och Lomma. Det finns också möjlighet att bygga ut spårvagnsnätet till centrala Lund. I visionen kör spårvagnarna i Klostergatan och förbi Stortorget till Klostergården. 

Frågan om planering för spårvagn har nått kommunledningen och har passerat kommunstyrelsens arbetsutskott. 

Nu tillsätts en styrgrupp som arbetar vidare. 

SPÅR, TRAFIK, BILJETTER

Möjlig ansvarsfördelning: Lunds kommun äger spåren. Pengar kommer från kommunen, Region Skåne, staten och fastighetsägare längs spåren. Skånetrafiken köper in vagnar och svarar för trafik och biljettsystem.

SÅ BYGGS BANAN TILL 2014

2009: Utformning och kostnadsberäkning för etapp 1, politisk diskussion och beslut. 

2010–11: Upphandling av spåranläggning. 

2012–13: Byggtid. 

2014: I drift. 


 

Kritik mot spårvägen

LUND Mats Helmfrid (M) slog sig ner i en soffa och Björn Abelson (S) i en fåtölj. På bordet framför dem låg några äpplen och ett par värmeljus brann. Men när politikerna talat om sina visioner för Brunnshög fick de kritik från Lundabor.

Text: Alexander Kuprijanko 

Publicerad 10 november 2012 

I stationsbyggnaden har en utställning om det framtida Brunnshög öppnat. Fem fredagar i rad anordnas frukostmöten där. Först ut att mötas var kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M) och Björn Abelson (S), andra vice ordförande i byggnadsnämnden och kommunstyrelseledamot. Abelson ersatte partikollegan Anders Almgren, som fått tillökning i familjen med en dotter under natten.

-  Det var väldigt mycket jobb för att slippa medverka i en debatt, skämtade Helmfrid och drog ner morgonens största skratt från de cirka 35 åhörarna, varav kanske en tredjedel var tjänstemän som på olika sätt är involverade i planerna.

När de båda politikerna talade om Brunnshög och spårvägen som ska bli en pulsåder både i den nya stadsdelen och hela vägen ner till Lund C var det tydligt att de över blockgränserna är ense om det mesta.

– Det är viktigt att bygga färdigt kvarter så att boende där inte känner att de bor på en byggarbetsplats i tjugo år. Och det är viktigt att spårvägen är på plats redan från början så att man anpassar sitt resande efter det, sa Helmfrid.

Abelson menade att ESS och Max IV kommer att leda till ett helt annat Lund och drog paralleller till Malmös omvandling.

– Det är svårt att minnas hur Malmö såg ut innan högskolan drog igång, sa han.

När det blev dags för frågor tog bland andra Thomas Kostiw till orda.

– Det låter jättebra med visioner. Men visioner hade man även förr i tiden – då var det en motorväg rakt genom staden, sa han.

Han menade att spårvägen och de omgivande höga byggnaderna kommer att bli en liknande barriär, en ”Berlinmur”, mitt i staden och att spårvägen har lång bromssträcka, vilket är farligt.

Mats Helmfrid svarade:

– Det är därför man tittar på andra städer, som Le Mans. Det blir inte en Berlinmur och barn mosas inte av spårvagnar där. Om vi inte har spårvägen måste vi ha bussar som kör kanske var femte minut.

– Nu saknar du visioner om framtidens bussar, tycker jag, sa Thomas Kostiw.

– En buss är en buss, även om de kan bli mer miljövänliga, sa Helmfrid.

Ywonne Bernhardsson kritiserade planerna på att stänga av för biltrafik på Bangatan och Sankt Laurentiigatan.

– I praktiken kommer vi inte att få plats med bilar om vi ska skapa ett område där folk ska kunna byta mellan tåg, spårvagn och buss – om vi inte river hus och skapar en helt ny gata, svarade Helmfrid.

En vision under tidspress

LUND 40 år har blivit 20. Länsstyrelsens nya tidsgräns för framtidsplaner tvingar kommunen att göra om plankartan för Brunnshög.
– Det är snopet. Det innebär att man sätter allt inom parentes som ligger längre fram, säger Björn Abelson, (S), andre vice ordförande i byggnadsnämnden.


Publicerad 2december 2012: Text: Teresa Lindstedt


På torsdag ska den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög upp i byggnadsnämnden. Flera väsentliga delar av stadsdelen har lyfts från den tidigare planen genom en uppdelning i planområde och visionsområde.

– Länsstyrelsen vill inte ta ställning till sådant som ligger mer än 20 år fram i tiden eftersom det inte går att göra miljökonsekvensbeskrivningar med ett längre tidsperspektiv. Men vi har gjort ett mellanting och tagit med ett visionsområde med tidsperspektiv 20–40 år också, säger Eva Dalman, projektchef för Brunnshög.

Den tidigare planen hade ett tidsperspektiv på 40 år och inkluderade ett större område. Länsstyrelsens nya förhållningssätt har tvingat politiker och tjänstemän att göra en mer detaljerad tidsplan för utbyggnaden. De tre planerade spårvägsstationerna har blivit utgångspunkt för vad som tagits med i planen och därmed tidsmässigt ligger inom de kommande 20 åren.

– Vi har gjort cirklar med en radie på 300 meter från stationerna och sedan skaffat marginaler genom att lägga till ett sekundärt utbyggnadsområde runt dessa cirklar. Man kan undra varför man inte bara bygger söderifrån, men det beror på att behovet av bostäder och lunchrestauranger och sådant runt ESS i norr väntas komma tidigt, säger Eva Dalman.

De nya gränserna har gjort att bland annat trafikplats ESS, en avfart från E 22 knappt två kilometer norr om avfarten vid trafikplats Lund Norra, inte längre finns med i planen.

– Det är förvånande eftersom den tidigare framhållits som så viktig för hela Brunnshög. Att den ligger utanför planen öppnar ju för framtida diskussioner om dess behov, säger Björn Abelson.

Trafikplaneringschef Christian Rydén bedömer att behovet helt enkelt inte kommer förrän runt 2030.

– Till dess kommer det räcka med trafikplats Ideon och de satsningar på gång- och cykelvägar och regionbuss- och spårvagnstrafik som vi gör. Vi planerar också viktiga beteendepåverkande insatser.

Detta glädjer Angelica Svensson, (V), avgående ledamot i byggnadsnämnden och trafikingenjör.

– Vi har varit helt emot trafikplats ESS. Man kan inte säga att man ska satsa på cykel- och kollektivtrafik och sedan bygga motorvägsavfarter som ligger nästan lika tätt som gatorna ett villaområde.

Även en bro som skulle binda samman Norra Fäladen och Brunnshög ligger i visionen, utanför planen.

– Den har vi diskuterat mycket. Den har ingen koppling till E 22, ingen regional funktion. Den är bara viktig för att binda samman staden. Den kan bli svår att få till för den beräknas bli dyr, säger Christian Rydén.

Om politikerna i byggnadsnämnden godkänner översiktsplanen på torsdag så förväntas en utställning som presenterar innehållet öppna på Stadsbiblioteket i mitten av januari. Lundaborna har då två månader på sig att delge kommunen sina synpunkter.

Det är ännu inte bestämt när beslut om att faktiskt börja bygga ska fattas.


DETTA ÄR BRUNNSHÖG

 Brunnshög är en ny stadsdel som ska växa fram i nordöstra Lund under de närmaste 30–40 åren. Fullt utbyggt kommer uppemot 40 000 människor att bo, arbeta eller studera där.

Kommunens ambition är det ska bli världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. MAX IV, ESS och ett rekreationsområde på 30 hektar väntas bli tongivande i området.

Det tidigare planförslaget för Brunnshög ställdes ut för allmänheten i våras. Därefter har den tänkta höjden på bebyggelsen närmast Djingis Khan sänkts i förslaget. 

Besked i juni

LUND Entusiasmen flödar på Spårvagnar i  Skånes (Spis) kontor i Lund efter positiva signaler om att det kan bli statliga pengar. De närmaste månaderna är intensiva och i juni lämnar Trafikverket avgörande besked.

Publicerad 20 januari 2013. Text: Alexander Kuprijanko 

Senaste månaden har de skånska spårvägarna kommit betydligt närmare att förverkligas. Det började med att regeringen strax före jul gav Trafikverket ett direktiv om åtgärdsplanering. I direktivet lyfts Skånes infrastrukturbehov fram. Några veckor senare undertecknade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) en debattartikel med samma innebörd tillsammans med Region Skånes ordförande i regionala tillväxtnämnden, Pontus Lindberg (M).

Spårvägarna i Lund och de andra skånska städerna nämns inte specifikt i de två texterna, men för de insatta var det ändå väldigt viktiga besked.
 

Spis projektchef Marcus Horning menar att man genom att läsa mellan raderna ser att staten verkar beredd att gå in med pengar till spårvägarna.

Men än är det långt ifrån klart. I juni skickar Trafikverket ut sin åtgärdsplanering för åren 2014–2025 på remiss.

– Det är en otroligt viktig milstolpe, säger Marcus Horning.

Finns inte spårvägarna med där – ja, då blir det med största sannolikhet inga statliga pengar och hela projektet hamnar i gungning.

– Men om spårvägsprojektet är med, då är det en väldigt tydlig indikation på att vi med 90–95 procents sannolikhet lyckats lösa finansieringen. Fast som vi vet av till exempel Marieholmsbanan så finns det alltid osäkerhetsmoment tills den dagen då bläcket har torkat på kontraktet mellan staten och regionen, säger Marcus Horning.

Formellt tas beslut om infrastrukturplaneringen för perioden 2014–2025 sedan i riksdagen i mars 2014.

De två texterna har också gjort klart en annan sak som Marcus Horning ser som positivt: att regeringen vill ha ett så kallat Skånepaket för infrastruktur, som innebär att staten går in med pengar, men att en del av finansieringen löses lokalt och regionalt. 

Spårvägsprojektet har därmed två möjligheter att få statlig finansiering – antingen genom att spårvägarna blir en del av Skånepaketet eller att det blir en del av Trafikverkets långsiktiga planering för hela landet.

– Vi får se vad Skånepaketet omfattar och vad det innebär och om det är i det sammanhanget som vi pratar spårvägar eller om det är i det andra sammanhanget, säger Marcus Horning.

Fram till Trafikverkets besked i juni går arbetet med full fart framåt.

Snart ska Lunds toppolitiker bestämma sig för hur de vill att området runt Lund  C, inklusive spårvägens dragning, ska se ut.

I mars ska Region Skånes kollektivtrafiknämnd ta beslut om att arbetet med upphandling av spårvagnarna ska inledas.

I maj ska designen av vagnarna vara klar. Och så kommer då det avgörande beskedet i juni.

– Måste vi aktualisera en plan B för finansieringen vet vi det definitivt i sommar, säger Marcus Horning.

TIDSPLAN FÖR SPÅRVÄGAR I DE SKÅNSKA STÄDERNA

 Lund ligger längst fram i planeringen. Som tidsplanen ser ut nu så börjar spårvagnarna rulla från Lund C upp till ESS under 2016 eller 2017. Malmös första linje beräknas öppna cirka 2021 och Helsingborgs cirka 2022.

Lunds spårväg går på tvärs

HUVUDLEDARE Lund planerar som bäst för en framtid med spårvagnstrafik. Men att planerna är långtgångna innebär inte att de är de bästa.


17 mars 2013. Text: Ledarredaktionen

Lund är traditionernas stad. Då passar det bra, kan tyckas, att satsa på ett kollektivtrafikslag som väcker nostalgi världen över.

Malmö har sin museispårväg, New Orleans sina anrika linjer och Lund snart helt nya spårvagnar, som bland annat väntas gå diagonalt över Clemenstorget.
Men Lund är också innovationernas stad. Och som Sydsvenskan uppmärksammade i veckan riskerar spårvagnar att kollidera med spjutspetsteknik. Elektriska och magnetiska fält runt spårvägen kan tänkas störa acceleratorn i Max IV. Möjligen påverkas också instrument på universitetssjukhuset.
Kanske krävs något slags avskärmning eller omdragning av vissa sträckor. Spårvagnar ska det hur som helst bli, tänker sig kommunen. Frågan har stötts och blötts i åratal. Ändå är det långtifrån någon given slutsats att spårbunden trafik är det bästa alternativet.
Visst är spårvagnstrafik miljövänlig, energieffektiv och i modernare form även tyst jämfört med andra alternativ. Någon flexibel lösning är det likväl inte. När spår och ledningar väl dragits går de där de går. Att dra om trafiken med nya linjer blir både dyrt och krångligt.
Lunds centrum må vara sig likt genom seklerna – stadens arbetsmarknad är betydligt mer föränderlig. Ingen vet hur resenärernas behov ser ut om tio eller tjugo år, vilket egentligen talar för att något annat trafikslag vore att föredra.
Rektorn för Lunds universitet, Per Eriksson, föreslog häromåret en satsning på elbussar, som laddas vid körning på särskilda laddvägar.
"Det ger en miljö fri från luftledningar och en stor frihet att planera kollektivtrafik i städer", skrev han på Aktuella frågor tillsammans med Mats Alaküla, expert på eldrivsystem.
Nog vore en sådan innovativ lösning egentligen mer passande i en stad som rymmer projekt som Max IV och ESS.
Spårvagnstrafik har många förtjänster, men den är svår att dra om.
Med nuvarande planer finns uppenbar risk för att Lunds framtida spårvagnar inte bara går tvärs över Clemenstorget, utan också på tvärs med behoven.


 


Regeringens nej bara ett hack i skivan för Spis

LUND Det har varit en dramatisk vecka för personalen på Spårvagnar i Skåne, Spis. I tisdags kom beskedet att det inte blir några statliga pengar till spårvägen. Men några dagar efter att regeringsbeslutet blev offentligt har Spis-medarbetarna ändå tillförsikt. 

Publicerad 13 april 2014Text: Alexander Kuprijanko

På plats finns bara chefen Marcus Horning och kommunikatören Katarina Otz. De berättar att arbetet på Spis fortskrider som planerat, åtminstone fram till sommaren. Då ska förprojekteringen vara avslutad och den tekniska specifikationen för vagnarna färdig.

– Vi har flera processer som pågår och jobbar på med dem. Sedan inväntar vi nya politiska direktiv, säger Marcus Horning.

När regeringens besked kom haglade ironiska kommentarer av typen ”Vi kommer i alla fall att kunna flyga till Sälen” (syftar på att regeringen lade in pengar till en flygplats i Sälen) på Spis-kontoret. Medarbetarna följde regeringens presskonferens och studerade samtidigt handlingarna som publicerats på nätet. På några minuter kunde de konstatera att spårvägen inte nämndes alls.

– Då kände jag: okej, det är kört, säger Katarina Otz. Men nu, med några dagars distans, ser inte Spis-medarbetarna lika nattsvart på regeringens besked.

– Vi är självfallet besvikna att vi inte fick ett grönt ljus nu. Det hade varit fantastiskt kul. Men det vi också har konstaterat är att de beslut som togs i tisdags, med sjutton nya pågatågsstationer och mötesspår, aktualiserar frågan om urban attraktiv kollektivtrafik ännu mer, säger Marcus Horning. Han syftar på att de nya tågsatsningarna, som också inkluderar fyra spår mellan Malmö och Lund, kommer att leda till att ännu mer människor reser med tåg till Lund och de andra städerna som planerar spårväg.

– Centralstationerna i Malmö, Lund och Helsingborg kommer att bli ännu viktigare knutpunkter. Hela poängen med det här arbetet är att vi har velat vara proaktiva. Innan vi får trängsel och innan folk väljer mindre hållbara alternativ för att förflytta sig i staden så vill vi lägga fast en hållbar kollektivtrafik. Nu har det blivit ett litet hack i skivan, men behovet av spårväg har ju ökat ännu mer. Marcus Horning och Katarina Otz blev inte jätteförvånade över att det inte blev några pengar. De tror att de hade fått signaler i förväg om det hade blivit ja.

– Då hade det nog funnits en och annan som hade velat ha lite cred och gärna hade läckt det. Men vi hoppades ju ända in i kaklet, säger Katarina Otz. Däremot var det en överraskning att spårvägen i Lund inte ens fanns med som en så kallad namngiven brist, alltså ett objekt som måste utredas mer.

– Det här scenariot var nog det som var minst sannolikt, måste jag säga. Trafikverket har tagit initiativ till en avsiktsförklaring, man svarar på debattartiklar, man konstaterar att det är en brist och vi tar fram en analys som visar att det är rätt bra lönsamhet ändå – och sedan är det helt borta. Det hoppet är rätt stort, kan man tycka. Så där är vi lite förvånade, säger Marcus Horning. Så när tror de då att spårvägen kan bli verklighet – om nu finansieringen trots allt löses?

– Vi har full möjlighet att påbörja upphandlingar under nästa vår. Och då kan spårvägen stå klar 2018, säger Marcus Horning.

Spårvagnar i Skåne, SPIS, är ett samarbete mellan Region Skåne och de tre kommunerna som planerar spårväg: Lund, Malmö och Helsingborg. Nio personer har jobbat på Spis, en av dem gick i pension i dagarna.


 "Den rödgröna majoriteten äventyrar stadens attraktivitet"

AKTUELLA FRÅGOR Förtätning får inte innebära att efterfrågan på småhus och tomter negligeras. Och eldrivna bussar bör utredas mer innan investeringar i dyr och ålderdomlig spårvägsteknik sker.

Det skriver Stefan Lindhe (M), kommunalråd i Malmö.

19 april 2013: Text: Stefan Lindhe


Malmös översiktsplan är ett viktigt styrinstrument för hur staden ska utvecklas. Mycket i den nya plan som kommunfullmäktige ska godkänna i höst är bra, men den politiska rödgröna majoriteten äventyrar stadens attraktivitet och förmåga att locka investerare.

Malmös negativa utveckling på 1970- och början av 1980-talet vände tack vare en modern och offensiv stadspanering. Från Moderaternas sida har vi drivit att Malmö ska vara attraktivt för dem som bor i staden. Det har varit viktigt att staden söker havet.

Malmö ska inte vända ryggen mot vattnet utan ta tillvara att den är en kuststad. Med initiativ som Ön i Limhamn och Potatisåkern togs de första betydelsefulla stegen i denna utveckling.

I Statistisk årsbok för Malmö kan man läsa att staden under 1970-talet tappade mellan 35 000 och 40 000 invånare då den inte kunde erbjuda de bostäder som efterfrågades. Det misstaget får inte upprepas.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver i Malmös nya översiktsplan att det i princip inte får byggas några nya småhus utanför Yttre Ringvägen.

Visst är det bra med förtätning och att det byggs lite högre nära kollektivtrafiken i city men vi moderater är bekymrade.

Förtätning får inte innebära att efterfrågan på småhus och tomter negligeras. Även i framtiden måste det erbjudas ett varierat boende där det även finns planer för fler småhus och radhus utanför statskärnan. Mer mark måste finnas i beredskap för dessa behov. I annat fall tappar Malmö många invånare och skattebetalare.

I översiktsplanen fastslås att framtidens trafik ska vara spårvagnar. Genom spårvagnsdragningen måste 50 procent av biltrafiken bort från stadens gator. För detta finns ingen plan. Varuleveranser blir svåra att genomföra och att gå och cykla blir svårare om det finns spårvagn.

Redan idag finns det smarta, flexibla och miljövänliga alternativ till spårvagn som är realistiska, inte minst ekonomiskt sett.

Eldrivna bussar bör utredas mer innan investeringar i dyr och ålderdomlig spårvägsteknik sker.

På många ställen i Malmö är trafiksituationen besvärlig. I Västra hamnen överstiger trafikflödet gatornas kapacitet och då återstår stora områden som ska bebyggas.

Översiktsplanen måste vara utformad så att trafiken kan fungera. Alla investeringar för att göra Malmö attraktivt är beroende av att människor kan ta sig fram i staden. Fungerar inte framkomligheten finns det risk för att investeringar förloras liksom i förlängningen arbetsplatser. Det har Malmö inte råd med och vi politiker måste göra vårt yttersta för att underlätta för människor i deras vardag samtidigt som vi beaktar och värnar stadens näringsliv, arbetstillfällen och miljö.

Istället för att försvåra framkomligheten med bil och införa biltullar, som den rödgröna majoriteten vurmar för, vill vi Moderater göra alternativen till bilen mer attraktiva och på så sätt uppmuntra Malmöborna att välja att ta sig fram på annat sätt än med bil. Vi vill kontinuerligt förbättra kollektivtrafiken samt förutsättningarna för att gå och cykla.

Moderaterna bejakar även införandet av Malmöringen som på befintliga spår ska trafikera kontinentalbanan och Citytunneln med pågatågstrafik, binda ihop centralstationen med de östra delarna av Malmö och vidare mot Hyllie och Svågertorp.

Varför inte titta på hur Malmöringen skulle kunna utvecklas med en utbyggnad till Limhamn/Bunkeflo och mot Oxie, där det också redan finns spår? Området kring brofästet borde också på ett bättre sätt kunna tillvaratas för attraktiva tomter till företag och näringslivscentrum. Här skulle spektakulär arkitektur kunna bre ut sig med plats för huvudkontor som skulle sätta Malmö och Öresundsregionen på kartan.

Stefan Lindhe


Vad var det som hände egentligen?

LUND Lunds politiker tyckte att spårvägen var självklar. Men det ansåg aldrig regeringen. Trots år av arbete och lobbying för pengar så bidde det – ingenting. Hur kunde det bli så?

Publicerad 20 april 2014

Text: Jessica Ziegerer

Pengarna räckte inte, sades det. Men varför ville varken Region Skåne eller regeringen gå in på. Sedan regeringen puttade ut spårvägsprojektet förra veckan har frågan hängt i luften.

– Det har funnits många önskemål, inte bara i Skåne. Det gick inte att uppfylla alla, säger Niklas Gillström, pressekreterare hos infrastrukturminister Catharina Elmsäter- Svärd (M).

Men fortfarande fattas förklaringen, så vi upprepar frågan igen. Varför vill regeringen inte ge pengar till spårvägen i Lund? Och nu kommer svaret.

– Vi anser att det ansvaret ligger på den regionala kollektivtrafiken som enligt lag ansvarar för den regionala kollektivtrafiken. Regeringen menar alltså att en spårväg genom Lund främst ska finansieras regionalt och lokalt. Det finns en möjlighet att använda de statliga anslagen i länsplanen, säger Niklas Gillström. Han låter irriterad.

– Det är viktigt att påpeka att om Region Skåne väldigt, väldigt, väldigt gärna vill ha den här fördjupade utredningen så har de möjlighet att ta 360 miljoner för att finansiera den. Han säger utredning för att han tittar på Trafikverkets förslag som lämnades till regeringen i fjor. Där fanns spårvägen med som ett förslag på en satsning som behövde utredas mer. Men den utredningen är färdig.

Ansökan nu handlade om pengar för att bygga spåren. Men svaret är det samma: vill regionen kan de börja med utbyggnaden. Det är en regional angelägenhet.

På Region Skåne har regionrådet Pontus Lindberg också insett att regeringen inte är intresserad av att finansiera någon spårväg i Lund över huvudtaget. Han säger också nu att han anade på sluttampen att det skulle bli så. Signalerna fanns.

Varken argument om ESS, jobb eller tillväxt hjälpte. Men sanningen är också att Region Skåne har haft många objekt att prata sig varma för. Spårvägen har inte kunnat nämnas i alla sammanhang. I november när infrastrukturministern var på besök i Skåne diskuterades den inte. Och det gjorde inget, tycker Eva Bertz (FP), som sitter i regionala tillväxtnämnden. Alla i nämnden har inte varit eniga.

– Jag har inte propsat på för att spårvagnar ska med. Jag har tvärtom sagt att det inte är det viktigaste. Jag tycker att de fyra spåren till Hässleholm från Lund är betydligt viktigare, säger hon. Citytunneln var en annan sak, menar Eva Bertz som också är Malmöpolitiker. Den fick effekt för hela Skåne när det gällde arbetspendling. Hon kan inte förstå varför regeringen ska ge pengar till kollektivtrafik i Lund. Det är något kommunen i första hand får planera för själv, menar hon.

I cirka tio år har spårvägen varit den beslutade vägen framåt i Lund. Frågan är hur kommunen har kunnat ägna så mycket tid och energi åt att få statliga anslag. Regeringen har ju inte tyckt att det hör hemma i den nationella trafikplanen. Varken förra gången 2010. Eller nu 2014. De signaler som Pontus Lindberg talar om, har man inte sett hos Lunds kommun.

– Spårvägen fanns med i Trafikverkets förslag till regeringen som en namngiven brist och då hoppades vi att den skulle uppklassas så att den fick öronmärkta pengar, är kommunalråd Mats Helmfrids (M) förklaring.

Tunnelbanan i Stockholm hade fått pengar och han tyckte att spårväg var likvärdigt.

Både politikerna i Lunds kommun och Region Skåne såg det också som ett positivt tecken när Trafikverket skrev på ett gemensamt avtal om en spårväg. I den så kallade avsiktsförklaringen stod att staten skulle gå in med 360 miljoner.

Men bara om regeringen gick med på det. I själva verket var avtalet inte värt något utan politikernas beslut. Att skriva avsiktsförklaringar var också något nytt som inte prövats innan.

– Vi ville pröva och se om det gick. Jag skrev på en avsiktsförklaring. Sedan var det upp till politikerna att ta ställning till om det skulle medfinansieras eller inte, säger Lennart Andersson, regionchef på Trafikverket.

Hur vanligt är det att man lägger så mycket tid på något som inte blir av?

– Ja, man har haft omfattande projektorganisation som har riggat förarbetet. Jag kan inte säga hur vanligt förekommande det är. Men jag hoppas inte det blir förgäves heller.

Karolina Skog (MP) är kommunalråd i Malmö och hade hoppats på att spårvägsprojektet skulle ta ett kliv framåt med statliga pengar. Hon tror att regeringen är rädd för att fler städer vill ha pengar till spårväg om Lund får.

– I alla växande städer vet vi att det finns ett större behov i kollektivtrafiken. Det finns ingen som riktigt har svaren på hur det ska finansieras. Staten är väl lite orolig att det ska bli på deras ansvar, säger hon.

Hade kommunens politiker hållit sina löften så hade spårvägar däremot rullat genom Lund vilken dag som helst. Strax före valet 2010 sade Mats Helmfrid och Alliansen att statliga pengar inte spelade någon roll. Kommunen och regionen skulle klara det själv. Han minns i dag själv inte varför inställningen har ändrats.

– Jag kommer inte ihåg. Då var det mindre konkret. Jag minns inte.

Nu ska kommunen se sig om efter pengar på annat håll, som Sydsvenskan berättade i lördagens tidning. Statsbidrag till kollektivtrafikåtgärder är en möjlighet. Lennart Andersson på Trafikverket säger dock att 360 miljoner är mycket för att ta den vägen och han vet inte om det är möjligt.

Regionrådet Pontus Lindberg tror att det blir svårt att omfördela pengar som Region Skåne fått för infrastruktur i länet. Han pratar nu om att slutföra spårvägsprojektet så bra som möjligt och ta tillvara det man har lärt sig.

– De objekt som finns där har kommit fram efter en lång dialog med olika skånska kommuner. Så det är inte så enkelt. Det är komplicerat om man ska ändra på saker och ting.

Ska man tolka det som ett nej?

– Det har varit vår linje hittills att vi inte ska gå in och finansiera den här typen av infrastrukturanläggningar.

Återstår gör då Mats Helmfrids plan med att hitta externa finansiärer. Eller måste han hoppas på en rödgrön regering?

– Det vore väldigt egoistiskt och lokalpatriotiskt att låta den frågan avgöra. Det finns lite viktigare frågor på nationellt plan än spårvagnen i Lund, säger han.

Sydsvenskan har även velat ställa frågor till regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult (M). Hon var under förra mandatperioden, då satsningen på spårvägar i Skåne inleddes, ansvarig för infrastrukturfrågor i Region Skåne. Hennes pressekreterare hänvisar till att han inte kan avgöra om hon kan uttala sig om han inte får veta vinkeln på artikeln. Han säger också att det bara är Pontus Lindberg som svarar på frågor om spårvägen.

FAKTA

 Det gick inte som på räls

Oktober 2004: Lunds stadsbyggnadsdirektör Anders Tingvar pratar om snabbspårvagn mellan Lund C och Dalby C om tio år – det vill säga 2014.

Januari 2009: Planeringen för spårvagn sätter igång på allvar i kommunledningen. 400–600 miljoner kronor behövs. För finansieringen ska kommunen, Region Skåne och staten stå.

Maj 2009: Besked om ESS till Lund.

Augusti 2009: Spårvagnen finns inte med i den regionala infrastrukturplan som Region Skåne tagit fram.

Mars 2010: I regeringens tioårsplan för trafiksatsningar i landet det kommande decenniet nämns inte spårvagnstrafiken eller Lundalänken.

September 2010: Alliansen tidigarelägger planerna på spåret ut till Tetra Pak. Förhoppningar finns om statliga pengar men satsningen står inte och faller med det, säger Mats Helmfrid (M).

September 2010: Oppositionen vill inte ha spår till Tetra Pak utan hellre till Dalby. ”Hittills har de borgerliga varken i Lund eller på riksplanet visat intresse för att man verkligen vill satsa på spårvagn”, säger Anders Almgren (S).

Oktober 2010: Region Skåne, Malmö, Lund och Helsingborg bildar Spårvagnar i Skåne, Spis, för planläggningen och för att sätta politisk press på regeringen. Startdatumen flyttas fram. Malmö ska få spårvagn 2016 och Helsingborg 2018, är det tänkt. Spis söker ett bidrag på 25–30 miljoner kronor från europeiska investeringsbanken.

Oktober 2011: Alliansen överger tidsplanen. 2015 eller 2016 är mer rimligt. Finansieringen är bara problemet. Några pengar har ännu inte utlovats från staten. ”Vi har hållit på med spårvagnar i tio år men fortfarande låter det på de borgerliga ministrarna som om de aldrig hört talas om spårvagnar”, säger Anders Almgren (S).

Januari 2012: Region Skåne sätter ihop Skånepaketet och önskar fler satsningar på bland annat vägar, järnvägar och spårvägar. Listan skickas till infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd.

Oktober 2012: Prislappen är uppe i 650 miljoner. Tidpunkten är 2016 och allra senast 2019. Någon formell förfrågan om regeringen är beredd att vara med och betala investeringarna har ännu inte gjorts. ”Innan det görs en officiell förfrågan ska man vara säker på att man får ett ja”, säger Mats Helmfrid (M).

Maj 2013: Avsiktsförklaring om spårväg från Lunds C och ESS tecknas mellan Trafikverket, Lunds kommun och Region Skåne. Summan på 720 miljoner ska delas mellan kommunen och staten. Region Skåne ska betala spårvagnsdepån som beräknas kosta 180 miljoner kronor och spårvagnarna.

December 2013: Politikerna i Region Skåne och Lunds kommun bildar en gemensam politisk styrgrupp för spårvägsprojektet i Lund.

April 2014: Regeringen meddelar att de inte vill vara med och finansiera spårväg i Lund. Den finns ej med i den nationella transportplanen 2014–2025.