Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 


Reinholdsson om prognoser

Den kanske viktigaste legitimationsgrunden för spårvägsprojektets förespråkare är att endast ett spårvägssystem har den kapacitet som utbyggnaden av Brunnshög kräver. Det handlar då  resandeprognoser 30-40 år framåt i tiden.

Oskar Reinholdsson har i sin mastersuppsats: 

Att planera det nödvändiga projektet - en urbanteoretisk analys av spårvägsprojektet i Lund 

skrivet mycket insiktsfullt om prognoser i kap.3.1.4. Det är två sidor som vi  kopierat och nedan länkat till. Vi har tagit oss friheten att - med ett undantag  - klippa bort alla referenser för att underlätta läsbarheten.

 Den enda referens som bibehållits i utdraget är:

Flyvbjerg, B (2009) "Survival of the un-fittest: why the worst infrastructure gets built, and what we can do about it", i Oxford Review of Economic Policy, vol. 25, no 3, pp. 344-367. Här följer nu utdraget:

Kap 3.1.4 Prognosers roll som lösning och låsning

När man ställs inför kommunens omfattande utbyggnadsplaner för Brunnshög drabbas man ofrånkomligen av en känsla av hjälplöshet. Det gäller naturligtvis också förväntningarna  om det successivt ökade antalet resande på spårvägslinjen Lund C - ESS som kommunledningen i det närmaste villkorslöst betraktar som dimensionerande för denna kollektivtrafiklinje. Som Reinholdsson skriver:

Siffrorna för Brunnshög har dock ifrågasatts av spårvägsprojektets kritiker. Detta fick Mats Helmfrid att i en insändare ställa krav på att korrekta fakta används av spårvägsmotståndarna i debatten. Korrekta fakta är här de  som Mats Helmfrid angett vara korrekta, vilka är desamma som ständigt återges från kommunens sida. Genom att ständigt referera till dessa prognosticerade siffror normaliseras de och görs till sanning. Utvecklingsplanerna för Brunnshög blir förgivettagna storheter.

Reinholdsson slutsats kan vara svår att ta till sig:

Argument som relaterar till kapacitet, resandeunderlag och dylika prognoser kan därför inte bedömas på ekonomiska grunder. Prognoser är till sin karaktär osäkra och i grunden irrelevanta att diskutera i termer av siffror. (-) Det meningsfulla finner vi endast om vi når bortom siffror och frågans tekniska karaktär, och istället frågar oss hur kostnaden legitimeras och argumenteras för av de inblandade i projektet.

Men strax innan Reinholdsson når fram till denna slutats, skriver han med referens till Flyvbjerg (2009):

att oärliga och överdrivna prognoser och underlag är kontraproduktiva i tillväxtavseende och riskerar att utgöra tillväxthämmande faktorer för stadens utveckling. Alternativa lösningar och alternativkostnader är därför centrala att utreda, vilket inte tycks ha gjorts på ett fullgott sätt i fallet med spårvägen i Lund.