Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

Vecturas rapport 3.0 

Den sista i raden av rapporter från Vectura som direkt eller indirekt behandlar frågan om prognoser för spårvägens resandeunderlag är ej längre tillgänglig på webben. Den emellertid inarbetad i en rapport med samma titel som Seco står för:

Samhällssekonomi - spårvagn Lund C till ESS (ny version)

Rapporten baseras på en resandeprognos som är den tredje på kort tid från Vectura. Sammanställning nedan av de tre rapporterna: Vectura 1.0, 2.0 och 3.0

Nr
Darum
Modell
2015
2020
2025
2030
1.0
2013-03-25
exploatering
4 900
6 500
7 500
9 000
2.0
2013-06-10
exploatering
5 300
7 600
9 500
12 200
3.0
2013-12-18
BAS+spårfaktor
5 300
7 500
9 600
12 200

Skillnaden mellan Vectura 1.0 och 2.0 innebär en rejäl uppskrivning av antalet resor, från 9000 till 12 200 per dygn. Dåremot mellan 2.0 och 3.0 är det ingen skillnad trots ett påslag med hänsyn till "spårfaktorn". Anledningen är en viss nedskrivning befolkningsprognosen för spårvägens influensområde som emellertid kompenseras av just "spårfaktorn"

Efter att ha kommenterat olika källor som grund för  att prognostisera utvecklingen, väljer man att utgå från 6 000 nya boende och 10 000 nya arbetstillfällen för år 2030. Observera att det är en något annorlunda relation än vad kommunen räknar med - det är fler bostäder och färre arbetsplatser. Tabellen nedan är en sammanställning baserad på Vectura 3.0.

Antal resor per vardagsdygn som kan överföras till spårvägen:


År 2010
År 2013
År 2015
År 2020
År 2025
År 2030
JA  = UA BAS
3 500
4 500
5 000
6 900
8 800
11 000
UA BAS + spårfaktor
3 500
4 500
5 300
7 500
9 600
12 200
UA MÅL
3 500
4 500
5 300
9 300
13 800
20 500

I jämförelsealternativet JA (Busstrafik) används en BAS-prognos som baseras dels på antalet boende och sysselsatta i Lundalänkens influensområde, dels på att marknadsandelen för kollektivtrafiken antas öka med 2.5% per år. Utredningsalternativet UA-BAS är kompletterat med UA BAS + spårfaktor 10%.

Det djärva eller - om man så vill  - det visionära prognosalternativet år en prognos som baseras på det tredjedelsmål som Lunds kommun har satt upp för resandet i staden. Kollektivtrafiken skall stå för 1/3 av det totala resandet år 2050. UA MÅL har samma totala antal resor med alla trafikslag som JA BAS, men kollektivtrafikens marknadsandel är betydligt större. Antalet resor i Lundalänken skattas då bli ca 86% högre år 2030 än UA BAS.

20 500 resor per vardagsdygn ger 1 375 resor i maxtimmen per riktning.  Resornas fördelning över dygnet baseras på mätningar, se diagram i Vectura 1.0 resp Vectura 2.0

Observera nu att även med den visionära målprognosen UA MÅL så är det långt kvar till 2 500 påstigande i maxtimmen! 

Än en gång visas det alltså att spårvägssystemet kapacitetspotential ingalunda behövs - och det även om man skulle lyckas med tredjedelsmålet. 

Men man får inte glömma var Brunnshög är beläget, nämligen på en plats som har utmärka förutsättningar för inpendling med buss eller bil. E22 är inte bara ett problem utan har också potential att vara en viktig resurs för tidseffektiv inpendling. Spårvägen måste i första hand vinna över buss- och bilpendlarna för att komma i närheten av tredjedelsmålet. Mer eller mindre drastiska "piskor" och"morötter" övervägs  i den s. k tredjedelsrapporten.

Lägg särskilt märke till att man i alla prognosalterntaiven räknar med att det totala resandet är detsamma oberoende av alternativ. Det enda som skiljer mellan alternativenå är färdmedelsfördelningen. MÅL-prognosen förutsätter alltså att det sker omfördelning, dvs från cykel, gång, bil eller buss till spårväg.

 Förhoppningen är givetvis att det i huvudsak skall vara bilister som ställer om till spårväg. Men som Petter Naess påpekade på K2:s seminarium 2013-11-04 på temat "Integrating public transport more effectively", det finns exempel där kollektivtrafiken blivit så attraktiv/cykelbanorna så negligerade att cykelpendlarna övergått till att åka kollektivt, vilket ur folkhälsosynpunkt naturligtvis är olyckligt.

Vecturas analys sträcker sig till år 2030 -  vad som händer därefter kan ingen veta. Intressant är dock att Science Village vid den tidpunkten torde ha direktanslutning till E22 via den redan nu inritade trafikplatsen där och vidare till Stångby och Norra Fäladen.

Om inte oviljan att utsätta spårvägen för konkurrens satt stopp för det, torde det vid den tidpunkten finnas nya,tidseffektiva och klimatsmarta inpendlingsmöjligheter till Brunnshög som kan vara väl så attraktiva.