Aktion för spårvägsfritt Lund


Smart kollektivtrafik - sparväg för Lund

 

"Det har arbetats in i alla politikers och planerares huvuden att 'Lund ska ha spårväg" (PG Andersson, Trivector, SDS 2010-10-28) 

PLANERINGSPROCESSEN

En av våra allvarligast kritikpunkter är hur spårvägsprojektet har drivits och fortfarande drivs gentemot Lunds medborgare. I stället för att tala med oss talar man till oss. Fram skickas professionella informatörer/kommunikatörer för att  sälja projektet till oss inte minst genom tjusiga bilder och förföriska texter som lovar "guld och gröna skogar" den dag spårvagnarna rullar fram. Men det får inte Aktion för Spårfritt Lund att förlora omdömet. Vi vill inte förfalla till billig retorik utan vår strävan är komma till klarhet om vad spårvägsprojektet i grund och botten handlar om. Därav vårt kunskapssökande.

Av alla de dokument, rapporter och uppsatser som vi har kommit i kontakt med i våra efterforskningar är det särskilt ett arbete som är ett verkligt fynd. Det är en Mastersuppsats vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet VT 2013 skriven av Oskar Reinholdsson med titeln:

Att planera det nödvändiga projektet - en urbanteoretisk analys av spårvägsprojektet i Lund.

Uppsatsen kunde inte ha kommit lägligare än just nu, då behovet av en kvalificerad genomlysning av spårvägsprojektet är som mest akut.

Det är som sagt ett akademiskt arbete, där som sig bör de inledande kapitlen ägnas år teoretiska ansatser. För alla som vill veta vad spårvägsprojektet i grund och botten handlar om är det spännande läsning, och författaren bjuder på många aha-upplevelser.

Ett annat slag av analys har Christer Odén gjort i en uppsats vid Statsvetenskapliga institutionen, LU, vt 2010, som är ett utmärkt komplement till Reinholdssons arbete.

 Lundalänken. En planeringsprocess i nutid 

Det finns ytterligare en uppsats från Stadsvetenskapliga institutionen, LU, vt 2011 av Jenna Emtö och Klara Hallberg.  Den baseras bl a på moderna teorier om governance.

Präglas utvecklingsprocessen av Lund NE / Brunnshög av privatoffentligt partnerskap?

Här är en uppsats som vi borde ha uppmärksammat långt tidigare. Det är kandidatuppsats vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, VT 2012, skriven av Sofie Helgesson:

Planering som experimentverkstad. Upplevelser av ett stadsutvecklingsprojekt.

Särskilt intressant är emperidelen som refererar utförliga intervjuer av medverkande i projektet Lund NE/Brunnshög. 

Stadsutvecklingsprojekt är mycket spekulativa eftersom deras ekonomiska tillförlitlighet beror på framtida markvärden. Offentliga investeringar hjälper till att få upp värdet på marken genom investeringar i infrastruktur, service och byggnader och det blir attraktivt för exploateringsföretag att inrikta sig mot de mer välbeställda kunderna i stadsutvecklingsprojekten. Den stora osäkerheten kring om det kan löna sig att bygga på marken gör att det offentliga helst får bära på den finansiella risken kopplad till fastighetsbaserad stadsförnyelse. Beroendet av avkastning från markvärdet gör att höginkomstinvånare och högproduktiva företag blir målgruppen och projektets framgång hänger på hur läget är för fastighetssektorn. Via den byggda miljön sker således ett ständigt flöde av kapital från den offentliga till den privata sektorn utan att förhandla om sociala mål, medel och instrument. (citat s.17)